2007 kommer vara ett år som det kommer skrivas om ofta i den här bloggen. 2007 var kanske det bästa året i mitt liv på så många olika sätt. Det var året då Jönköping blev min egen fristad. Dit jag åkte för att få sinnesfrid. Då kulturhuset där och bokcaféet blev min egen lekplats. Jag besökte min vän Thom och hans vänner som senare blev även mina. De bodde i en lägenhet i Råslätt och under våren 2007 så var det en av mina oaser. 2007 var året då Against me! kom in i mitt liv. Och en låt som blev en del av mitt soundtrack. Baby I'm an anarchist.
*
*
Det var 1 maj 2007 och jag gick med syndikalisterna i Jönköping. Jag hade på mig en rosa, hippieblommig klänning och Thom påpekade leende att jag stod verkligen ut bland alla de svartklädda syndikalisterna. Det gjorde jag men det gjorde inget, jag log stort hela tiden ändå. Och senare den kvällen så gigar han och sjunger sina uku-punk versioner av punk låtar. Och Baby I'm an anarchist blir en soundtrack för den dagen. Senare samma månad så kom NATO till Göteborg. Tillsammans med kamrater så var jag ute varje natt och såg till att NATO fick veta hur ovälkomna de var. Den våren och sommaren var total anarki älskling. Senare den sommaren så mosh-pitade jag för första gången i mitt liv på Roskilde. Against Me! hade en fantastisk spelning och jag upptäckte hur lycklig jag är när det är kaos och svettig glädje omkring mig. Och senare under hösten så var jag och alla mina vackra vänner på ett reclaim. Jag var lycklig och så vilse den dagen. Och som vanligt tappade jag bort alla mina vänner under demon. Och plötsligt så hör jag Baby I'm an anarchist och ser Thom sjungandes leendes bland alla aktivister och tillsammans så sjöng vi:
'Cause baby, I'm an anarchist,
You're a spineless liberal.
We marched together for the eight-hour day
And held hands in the streets of Seattle,
But when it came time to throw bricks
Through that Starbucks window,
You left me all alone.
*
Mycket har förändrats i mitt liv sedan 2007. Men än idag lyssnar jag tillsammans med Bad Religions Los Angeles Burning, på både Against Me! och Thoms version av Baby I'm an anarchist innan jag går på demos. I skrivande stund så håller Ockupationsfestivalen på för fullt nere i Lund. Ni är så modiga mina vänner. Och mycket kommer fortsätta förändras i mitt liv, både gott och ont. Men jag kommer aldrig sluta tro på anarki, på att vi måste fortsätta kämpa för en bättre värld. Och oavsett vad som än händer så är den kampen och ni är som är i den tillsammans med mig och mina vänner ett lika stort lyckorus som Baby I'm An Anarchist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar